写给另一种语言的人

# 写给另一种语言的人

三本书，同一道坎。

一位在芬兰写了半辈子诗的诗人，一位替一个濒死的小民族编民歌、造术语的学者，一位在小说里让一个断了腿的老兵说芬兰语的作家。三个人都用瑞典语写，而书要交给的读者主要是芬兰人。书和读者分属两个语言共同体，这道坎就横在每一部书的正中间。

他们给出三个答案：一个交给翻译和课本，一个自己造词，一个把原话留在正文、把译文塞进脚注。三个答案都成立。只是它们有一个共同点，藏在最不容易看见的地方。

## 一本交给翻译和课本的书

1903 年的《Samlade arbeten I》卷首附着一篇《J. L. Runebergs biografi》。传记里说，Runeberg 始终站在 Snellman 的民族理论之外：那个理论认为，当时只会说瑞典语的有产阶层是一个被强加的异族种姓，要么换一种语言，要么在祖国的名义下消失。诗人反对的正是这一条。

Också känner hans diktning ingen sådan national-åtskillnad. Den sociala åtskillnad, som där framträder mellan herremannaklass och allmoge, är bildningens och lefnadsvillkorens, icke språkets eller rasens.

他甚至不肯在诗里露出两种语言存在的痕迹。

Hanna på prästgården, Augusta och majoren på herregården, Älgskyttarnes Herr kommissarie och hans husfru, alla representanter för den bildade svenskspråkiga klassen, umgås med den kringboende finskspråkiga allmogen så lätt och förtroligt, att det ej ens fallit skalden in att i dikten antyda tillvaron af skilda språk. I skildringen af allmogen är det flertaliga finskspråkiga elementet icke för honom något väsentligen annat än det fåtaligare svenskspråkiga.

于是《Fänrik Ståls sägner》里的农民都能说出同一句话：

Men alla kunna de säga som Adlercreutz om Munter eller som studenten i Fänrik Stål: "Äfven jag är finne!" Så innerligt äro de vuxna ur den historiska traditionens anda, som utgör en nations väsentliga enhet och kännemärke och inför hvilken skiljemurar i härkomst och språk falla i grus".

可是把这些诗送进芬兰语读者中间的，不是诗人，是学校课本和译者。传记自己承认，障碍从来不是语言，而是教养条件；正因如此，芬兰语那一支不受这一层阻碍，才需要解释他们为什么没有更喜欢瑞典语那一支。答案就在后面这几句：

Äfven beträffande Runebergs egen diktning, som hvarken då eller ens nu trängt ned till massan af nationen, kan man med fog påstå, att det ej varit skillnaden i språk, utan i bildningsvillkor, som härvid utgjort hindret. Hvarför skulle ej annars Finlands svenskspråkiga allmogebefolkning, för hvilken det språkliga hindret ej förefanns, hafva tillegnat sig densamma framför den finskspråkiga? Först sedan folkskolorna upptagit Fänrik Ståls sägner, har Runeberg begynt verka bland folkets djupare lager äfven på finska; under 1870-talet uppstodo genom samverkan af flere författare förträffliga finska öfversättningar, som tjänat äfven de finskspråkiga högre läroverken och den finskspråkiga bildade allmänhet, som ej läser Runeberg på hans eget språk.

这一辑三十五首谣曲的第一首叫《Vårt land》，1846 年写成，1848 年五月在学生五月节上第一次以国歌的身份被唱起，用的是 Paci 的曲子。歌是瑞典语的，说的是芬兰人的祖国；而《Fänrik Ståls sägner》第一辑要到同年 12 月才下印刷所，初版两千册。等学校课本和译者把这些歌带进芬兰语，已经是一代人以后。

## 一本自己造词的书

另一个人不肯等。Elias Lönnrots svenska skrifter 第一卷 1908 年在赫尔辛福斯出版，由 Jenny af Forselles 编，里面收着 Lönnrot 1847 年写在《Litteraturblad》上的一篇书评。被评的是一本芬兰语算术书：里面尽是硬加后缀的外来词，还有绕开新词、绕到连概念本身都丢在句子里的笨办法。他给出第三条路：

Prosten Borenius har dock i sin Finska arithmetik visat, att en tredje väg finnes, en väg som utan all tvifvel är den enda rätta, den att ur språkets eget förråd bilda motsvarande termer eller helst uppsöka och använda dem, der de ej behöfva ånyo bildas. Det kommer ej så mycket an derpå, om en vetenskaplig term genast förstås af hvar och en, att ej långt angelägnare vore att få termen rigtigt enligt härlednings-analogien bildad, hvarjemte den ej bör blifva för tungrodd (lång, missljudande), ej heller gerna sådan, att deraf ej vid förefallande behof ett adjektiv kunde bildas.

衡量一个词的标准因此不是眼下谁都能懂，而是将来能不能长出词来。他用的比喻很冷：

ty en term, hvaraf inga härlednings ord kunna bildas, är att liknas vid ett gammalt, torrt träd utan några qvistar.

造词的人自己也在词源上押过注。1839 年他在《Borgå Tidning》上论证「萨姆波」来自斯拉夫语 sam bokh：

Derpå svarades lika naturligt, att den var sam bokh, som ordagrannt öfversatt betyder: sjelfva guden, guden sjelf, öfverguden. Af namnet sam bokh kunde finska uttalet ej få annat, än sitt Sampo, som sålunda alltförväl kunde blifva en stående benämning för Bjarmernes Jumalabild.

同一卷里另有一篇文章则把 sampo 说成磨坊。前一种漂亮的猜想后来被放弃，他自己也知道，所以在那篇短文末尾说，且待后议。

同一个人还为书的编排打过一场硬仗。1848 年 11 月和 1849 年 3 月的《Litteraturblad》上，他逐首答辩新版《卡列瓦拉》「最后几首与前面不相干」的指责，把其中三十二首挪回该在的位置，只把最后一首留在外面：

I den nya upplagan deremot äro de tvenne förstnämnda infogade på sitt behöriga ställe i början af poemet, så att numera endast den sista runon, beskrifvande Wäinämöinens hädanfärd, kommer att vara utan annat samband med de öfriga, än de yttre, som betingas af en naturlig önskan att erfara, hvad slut den i det föregående så verksamt uppträdande mannen hade.

维纳摩尼的远行注定悬在半空，因为读者总想知道那样一个还在大显身手的人最后怎么样了。这是一个作者在自己的民族面前坚持保留下来的一处空缺。

## 一本把译文藏进脚注里的书

Topelius 的《Stjärnornas kungabarn》第一卷《Nattens barn》（收在《Samlade skrifter》第十四卷，伯尼尔斯书局印行）把故事放在大三十年战争。芬兰老兵 Taavi 两条腿都断了，他开口说的是芬兰语，作者在正文里原样排印，瑞典语译文放在书页最下面的脚注里：

Marsa Eura gen. Rätta tem Lennarten, Langen, Hyökin. Purra tem palten riget. Hurra Ristina. Tacka Gud en pen. Komenderataan pois sista vintervarteren. Välta hästrykken, tö halmen. Eläköön isänmaamme!

脚注 28 给出的瑞典语版本是：

Hvad det nu skall blifva af Taavi? Marschera till Eura igen. Berätta för dem om Torstenson, Slange, Lilliehöök. Purra palt i dem om kriget. Hurra för Kristina. Tacka Gud på ett ben. Kommenderas bort till sista vinterkvarteret. Svultit på hästryggen, dör på halmen. Lefve fäderneslandet!

同一段话，两种语言：一边是老兵嘴里的话，一边是史书里的说法。读者必须先读不懂，再走下页面，才能知道他究竟说了什么。

## 三种办法，一个共同点

等翻译的人承认这件事自己解决不了，把难题推给下一代和学校；造词的人把它揽到自己身上，替一个民族备好未来的词汇；藏译文的人把它挪到读者脚下，用一道脚注把两种语言隔开。三种办法都成立，也都体贴。

只是它们都没有问过读者一句。Runeberg 不肯在诗里提两种语言的存在，是替自己免去一场辩论；Lönnrot 造词造到能派生形容词，是替自己的民族把后面的路铺好；Topelius 把老兵的芬兰语原样留下、瑞典语放进脚注，是替自己的书守住一条边界线。三份处理，动的全是作者这一边。

Topelius 把译文印在书页最下面，那不是一个抽象的位置，那是读者视线以下的地方。

作者可以替读者把词备好，把译文放好，把下一代等出来。可读者要跨过的那一段路，作者永远替不了他走。一本写给另一种语言的人的书，最要紧的不是把话说好，是别替读者把这段路走完。