Sigge Strömberg (1867–1929)
《Baron Olson och andra historier》暂无已发布工艺分。
四段抽读, 全文 5113 行 (含 Project Gutenberg 版权附录), 含 22 篇 短篇 humoristisk 之 'Baron Olson' 标题之 + 'Direktör Askengren' 之 'Zuleika' 短篇之。HEAD (~5%): 'BARON OLSON' (L86-L265) 之 'Direktör Askengrens 75:a »Zuleika» hade nyss kastat ankar i Lyngsö båthamn, jollen hade gjort ett par turer mellan kuttern och kajen' (L89-L91) 之 'skärgårds-之 archipelago-之 yacht-之 'direktör-之 pleasure-craft' 之 opening-之 19 世纪-瑞典-之 upper-middle-class 之 leisure-之 'microcosm' + 'Kanske var det därför som direktören råkade knuffa till den unge man, som lugnt och värdigt steg ut genom restaurangdörren när direktören steg in. »Förlåt!» sade Askengren och förde två fingrar till mösskärmen. »Drummel!» svarade den unge mannen kallt. »Mitt namn är direktör Askengren«, sade han. »Och jag är inte van att bli tilltalad på det viset. ... Jag är baron Silverbuckla, och jag byter inte ord med ofrälse«' (L98-L113) 之 'baron-Silverbuckla-之 mock-aristocratic-之 'inverted-class-pride-之 farce-之 opening-之 19 世纪-瑞典-之 'satire-之 范本'。MID (~25%): 'Bland dess medlemmar funnos alla möjliga människor ... fullständiga middagar, _amatörvariétéer_ och _amatörpantomimer_, under det man nu och då avbröt sig för att antingen smeka håret på en kal hjässa eller stryka sig om den blomstrande mustaschen' (L1490-L1530 之 'skärgård-之 upper-class-之 archipelago-之 'leisure-之 19 世纪-瑞典-之 'satire-之 'inverted-class-之 'farce-之 'parodia-之 之 范本' + 'Direktör Askengren ... _lät_ baron Silverbuckla bli sittande på durken ... Och så vidtog utan onödigt dröjsmål ett av de kraftigaste sjöslag Silverbuckla någonsin haft förmånen att bevista' (L201-L203) 之 'baron-之 inebriation-之 'inverted-hazing-之 'kapten-之 'fake-aristocratic-之 之 范本'。LATE (~70%): 'Perander hade aldrig fått så mycket smörj i sitt lif, men han bet i kudden och behärskade sig medan hans bakdel randades gul och blå. Det var svårt men det gick, ty han tänkte på de trehundra i månaden' (L3129-L3131) 之 'Perander-之 feigned-paralysis-之 'hazing-之 'doktorn-之 'spanska-rör-之 之 19 世纪-瑞典 的 'farce-之 'irony-之 之 范本' + '»Östkvist», sade Perander när han komfortabelt låg i sin säng. »Titta efter i skrivbordslådan, där ligger försäkringsbolagets papper. ... »Hela underkroppen käns fullkomligt kall och känslolös. ... »Skriv doktor Andersson», sade Isidor. »Det är en gammal hygglig prick. ... »Ja, det tycks verkligen vara fallet», sade läkaren. »Och vi ha endast två medel att välja på. Vi skola börja med det lindrigaste. Jag skall hjälpa er att lägga er på magen' (L3056-L3113) 之 'simulering-之 'feigned-paralysis-之 'hazing-之 'irony-之 'farce-之 之 范本。TAIL (~95%): 'Isidor Perander skrivit under ansökning till bolaget »Liv och lycka» ... Han var nämligen särdeles fäst vid sitt lilla mammon ... Och ju mera han ångrade desto fastare formade sig en plan i hans hjärna: bolaget skulle få betala tillbaka hans pengar, och det med ränta' (L3007-L3019) 之 'Perander-之 'simulering-之 'feigned-paralysis-之 之 'Bolaget-Liv-och-lycka-之 之 范本' + 'Kyparen på stadshotellet P.A. Kvist älskade Ottilia Johansson, och kyparen på Stora Hotellet J.A. Blomgren älskade också Ottilia Johansson' (L3182-L3183) 之 'Kyparen-之 two-hotel-之 rivalry-之 'Ottilia-之 19 世纪-瑞典-之 'fars-vs-tragedi-之 之 范本' + 'Ottilia Johansson älskade både Kvist och Blomgren, den förre om måndagarna, när han var ledig, den senare om torsdagarna som var hans ledighetsdag. Dessemellan ägnade hon sig åt sina övriga beundrare, vilka icke voro fåtaliga, vilket man kan förstå när man vet att Ottilia var en söt flicka och arvinge till minst 20,000 kalla sekiner' (L3188-L3192) 之 'Ottilia-之 'calendar-之 之 '20,000-kalla-sekiner-之 之 'irony-之 之 范本。
Baron Silverbuckla, och jag byter inte ord med ofrälse.
Och Askengren föreställde. »Greve Lejonklo, greve Schaber och baron Bom--hm--Bolschevitch, rysk släkt, som ni förstår«.
Kyparen på stadshotellet P.A. Kvist älskade Ottilia Johansson, och kyparen på Stora Hotellet J.A. Blomgren älskade också Ottilia Johansson. Härmed är klaven given till ett av de dramer, som dagligen utspelas runt omkring oss.
»Förlåt!» sade Askengren och förde två fingrar till mösskärmen. »Drummel!» svarade den unge mannen kallt. »Mitt namn är direktör Askengren«, sade han. »Och jag är inte van att bli tilltalad på det viset.
»Skriv doktor Andersson», sade Isidor. »Det är en gammal hygglig prick«.
Ottilia Johansson älskade både Kvist och Blomgren, den förre om måndagarna, när han var ledig, den senare om torsdagarna som var hans ledighetsdag.
Några timmar senare, när sommarnatten låg över kobbarna etc. etc., nalkades direktör Askengren med besättning åter kajen för att släcka av med en liten nattgrogg ombord, och sedan sova litet tills det blev tid att ge sig av igen.
Dagen därpå uppskrämdes kunderna i Johansson och Johanssons bod av att det omtyckta biträdet Perander under det han höll på att väga upp en kvarts kilo vetemjöl till fru Pilmans husassistent, plötsligt segnade till golvet med mjölskopan i hand.
Härmed är klaven given till ett av de dramer, som dagligen utspelas runt omkring oss; om man sedan vill betrakta det som en fars eller en tragedi, må vara vars och ens ensak.
Direktör Askengrens 75:a »Zuleika» hade nyss kastat ankar i Lyngsö båthamn, jollen hade gjort ett par turer mellan kuttern och kajen, och direktören och hans sällskap, inalles fyra solbrända seglare voro på väg till restaurangen för att undersöka möjligheterna där.
»Förlåt!» sade Askengren och förde två fingrar till mösskärmen. »Drummel!» svarade den unge mannen kallt.
Perander hade aldrig fått så mycket smörj i sitt lif, men han bet i kudden och behärskade sig medan hans bakdel randades gul och blå. Det var svårt men det gick, ty han tänkte på de trehundra i månaden.
Direktör Askengrens 75:a »Zuleika» hade nyss kastat ankar i Lyngsö båthamn, jollen hade gjort ett par turer mellan kuttern och kajen.
Han var nämligen särdeles fäst vid sitt lilla mammon, och satte tusen gånger hällre in sitt överskott på sparbanken än han stoppade det i ett rikt försäkringsbolags ficka.
Kyparen på stadshotellet P.A. Kvist älskade Ottilia Johansson, och kyparen på Stora Hotellet J.A. Blomgren älskade också Ottilia Johansson.
Direktör Askengrens 75:a »Zuleika» hade nyss kastat ankar i Lyngsö båthamn, jollen hade gjort ett par turer mellan kuttern och kajen, och direktören och hans sällskap, inalles fyra solbrända seglare voro på väg till restaurangen för att undersöka möjligheterna där.
»Förlåt!» sade Askengren och förde två fingrar till mösskärmen. »Drummel!» svarade den unge mannen kallt.
»Jag är baron Silverbuckla, och jag byter inte ord med ofrälse«.
Och vidtog utan onödigt dröjsmål ett av de kraftigaste sjöslag Silverbuckla någonsin haft förmånen att bevista.
Perander hade aldrig fått så mycket smörj i sitt lif, men han bet i kudden och behärskade sig medan hans bakdel randades gul och blå.
Isidor har aldrig fått återfall.
Härmed är klaven given till ett av de dramer, som dagligen utspelas runt omkring oss; om man sedan vill betrakta det som en fars eller en tragedi, må vara vars och ens ensak.
预渲染页（无 JS 可读）。完整八维摘句与手记链请打开交互详情。
© 2026 通天尺规 Babelspan · 原创内容转载请注明出处 · 版权与转载