Teckningar och drömmar

«Aikyn. / Sakta sjöng aftonvinden "sof i ro" för vågen, som vaggade till hvila. Mellan björkarne syntes, huru solen lekte med en lång guldstrimma öfver sjön. Rundt omkring stodo blommorna med daggperlor på bladen. Hvilan sänkte sig öfver jorden med ett sagta sus. / Slumrade qvinnan på stranden? Det visste hon icke, men hon drömde. / En engel stod vid hennes sida; hon reste sig upp för att bjuda engeln en blomma, som hon bar i sin hand. Det var en ros, en djupt glödande; dess doft var rik, men på bladen sågos blott några få droppar dagg; så syntes / En engel stod vid hennes sida; hon reste sig upp för att bjuda engeln en blomma, som hon bar i sin hand.»
«Allt stillare blef stormen, så sjunga barderne, så sjunga flickorna, "allt mera ljusnar skyn, östern smyckar sig med glödande rosor, solens öga strålar öfver verlden, och glad slår den unga Edith opp sitt öga, ty så ljufligt stilla slumrar den lille på hennes arm". / "Och icke mera", så sjunges med glada toner, "icke mera irrar Hildreds ande omkring; ty hat lefver öfver grafven, men kärlek är starkare än hat, och Hildreds hat har slocknat i kärlek".»

HEAD 以「黄昏风轻轻唱『安睡』哄波浪入眠+桦树间金光+花露珠+天使站在女人身边+女人献玫瑰+玫瑰香气浓郁但露珠稀少」四拍开篇, TAIL 以「风停+东方火玫瑰+日眼照世+年轻 Edith 睁眼+Hildred 恨已在爱中熄灭」六拍收束——Runeberg 以「短篇散文诗集 + 童话底色 + 玫瑰天使 + 北欧歌谣 + 爱胜恨」作 1861 芬兰瑞典语文学主线,plot 85。

«Slumrade qvinnan på stranden? Det visste hon icke, men hon drömde. / En engel stod vid hennes sida; hon reste sig upp för att bjuda engeln en blomma, som hon bar i sin hand. Det var en ros, en djupt glödande; dess doft var rik, men på bladen sågos blott några få droppar dagg; så syntes / Hon sträckte ut handen för att taga blomman. Hennes blick mötte då engelns öga, och i detta öga låg ett spörjande, ve och smärta, men äfven en hög, helig frid, som ej kan beskrifvas. / Det tycktes henne, som om engeln sade: "Gif mig rosen! Jag skall bära den till en annan verld."»
«"Nå när miste min nådiga sitt hufvud?" frågade en röst ur hopen. / "Mitt hufvud, ack ja det är sannt, jag kom ej mer ihåg att jag haft något. Jag saknar det också alls icke. Det hände mig en liten malheur: jag råkade falla omkull på marmorskifvan der inne på bordet och slog hufvudet af mig; men det var ett lappri, det gjorde ej ondt alls". / "Vid min Kejsares och herres, den store Förnuftets sols, skägg", sade nu den nickande Chinesen, "det vore en stor olycka att mista sitt hufvud; hvad skulle man då ha att runka uppå. Det var dock icke långt ifrån att icke denna olycka en gång hade händt mig. / Jag är född i Kanton, de stora städernas stad, och fick genast den lyckan att tillhöra den vise Tjang-tschi-li.»

HEAD 立「岸边女人+天使+玫瑰+神圣安宁」童话人物,MID 立「无头女贵族+点头中国玩偶+中国 Tjang-tschi-li 大人+蛮人从海上渡来+皇帝 Förnuftets sol」四层玩偶互相对话——群人物由「岸边女人 / 天使 / 无头玩偶贵族夫人 / 中国玩偶 / 蛮人 / Förnuftets sol 皇帝」六层身份织成,cast 85。

«Aikyn. / Sakta sjöng aftonvinden "sof i ro" för vågen, som vaggade till hvila. Mellan björkarne syntes, huru solen lekte med en lång guldstrimma öfver sjön. Rundt omkring stodo blommorna med daggperlor på bladen. Hvilan sänkte sig öfver jorden med ett sagta sus. / Slumrade qvinnan på stranden? Det visste hon icke, men hon drömde.»
«Bäst det var kom en stor, förskräckelig karl, det var en menniska och jag blef helt rädd för honom. Jag hade aldrig sett andra menniskor än några små söta barn, som brukade leka på vår äng, och de hade ljusblå ögon och ljust lockigt hår, och dem skulle jag nog ibland ha haft lust att leka med, men de voro ändå så stora, och sågo mig ej. Men den här mannen var dubbelt större, och svart och ful, och han packade in mig i en låda. Der var fasligt ledsamt. Men sen kom jag i ett glasskåp och der stod jag gerna, ty det gick mycket folk ut och in i rummet der jag stod och alla sågo så vänligt på mig.»

HEAD 用「黄昏风『安睡』+湖面金光+花露珠+大地叹息+岸边女人沉睡」开篇节奏极慢抒情,MID 用「娃娃独白+害怕高大黑丑人+被装箱+进玻璃柜+被人温柔看」作玩偶叙事节奏提快——「序诗 Aikyn 慢笔 vs 玩偶自述快笔 vs 颠倒世界讽刺极笔 vs Hildred 幽灵歌谣收束笔」四拍间分布合理,pace 86。

«Sakta sjöng aftonvinden "sof i ro" för vågen, som vaggade till hvila. Mellan björkarne syntes, huru solen lekte med en lång guldstrimma öfver sjön. Rundt omkring stodo blommorna med daggperlor på bladen. Hvilan sänkte sig öfver jorden med ett sagta sus. / Slumrade qvinnan på stranden? Det visste hon icke, men hon drömde.»
«Detta goda, söta, menniskovänliga sätt i orden, mig synes det endast vara en sockrad lögn. Ack de hvitmenade grifterna! Kommer nu en menniska och nyttjar just de ord, som svara emot, hvad hon tänker, och tror sig hafva sagt någonting helt godt och vänligt, så har hon varit nära ohöflig; ty hvem ville väl, till exempel, nöja sig med att heta vacker, god, när i dagligt tal det medelmåttiga benämnes vackert, godt, och det vackra nämnes skönt, det sköna hänryckande o. s. v. hela vägen. / Men för det högsta, det skönaste finnes ock derför knappt ett ord, hvars uttryck ej förlorats genom missbruket. / Men den, som ej kunnat eller velat vänja sig att begagna något blomsterspråk, den är och förblir en tvärvigg, en hårdhjertad, ovänlig menniska, ehvad godt han än må uträtta. Se, så mycket gälla de vackra orden!»

同一段用「Sakta sjöng aftonvinden / sof i ro」民谣化瑞典书面语 + 「daggperlor / sagta sus」诗化书面词 + 「Det tycktes henne, som om engeln sade」口语化间接引语——古典书面词 + 民间歌谣 + 口语化间接引语 + 讽刺反问「Se, så mycket gälla de vackra orden!」四体同段混用,是 Runeberg 1861 芬兰瑞典语散文诗体的标志文笔,prose 88。

«Sakta sjöng aftonvinden "sof i ro" för vågen, som vaggade till hvila. Mellan björkarne syntes, huru solen lekte med en lång guldstrimma öfver sjön. Rundt omkring stodo blommorna med daggperlor på bladen. Hvilan sänkte sig öfver jorden med ett sagta sus. / Slumrade qvinnan på stranden? Det visste hon icke, men hon drömde.»
«Den opp- och nedvända verlden. / Har du varit i Australien? Der allt är fatt tvärtom mot hvad det är hos oss. Der äro svanorna svarta och korparna hvita, och fiskarna flyga och foglarna simma, och folket har sina hufvun ditåt, som vi ha fötterna, och fötterna som vi ha hufvudena. De gå således opp och nedvända, och så är mycket annat hos dem med. / En europeisk qvinna landade der på en ö. Ja den ön finns väl ej på nå'n karta, men den låg mellan Otaheiti, der en qvinna var kung, och Owaihi, der en qvinna var premierminister.»

HEAD 立「湖面桦树金光+花露珠+岸边女人沉睡」北欧自然地理,MID 立「颠倒世界:澳洲黑天鹅白乌鸦鱼飞鸟游人头顶朝下+Otaheiti 女王+Owaihi 女总理岛+欧洲女游客」反乌托邦异国——把 1861 芬兰/瑞典北欧自然与异国颠倒世界叠合,Runeberg 散文诗集的世界观厚度足,world 88。

«Aikyn. / Sakta sjöng aftonvinden "sof i ro" för vågen, som vaggade till hvila. Mellan björkarne syntes, huru solen lekte med en lång guldstrimma öfver sjön. Rundt omkring stodo blommorna med daggperlor på bladen. Hvilan sänkte sig öfver jorden med ett sagta sus.»

首段不写情爱/战争综述,直以「黄昏风『安睡』+湖面桦树金光+花露珠+大地叹息+岸边女人沉睡」——开篇就立「北欧湖畔黄昏 + 民谣安眠 + 童话底色」题,Runeberg 散文诗集元钩常见于此,hook 86。

«Slumrade qvinnan på stranden? Det visste hon icke, men hon drömde. / En engel stod vid hennes sida; hon reste sig upp för att bjuda engeln en blomma, som hon bar i sin hand. Det var en ros, en djupt glödande; dess doft var rik, men på bladen sågos blott några få droppar dagg; så syntes / Hon sträckte ut handen för att taga blomman. Hennes blick mötte då engelns öga, och i detta öga låg ett spörjande, ve och smärta, men äfven en hög, helig frid, som ej kan beskrifvas.»
«En dag då den fremmande inträdde i ett sällskap, fann hon alla lifvade af ett samtal, som syntes föras med ifver. En af öns qvinnor tilltalade den främmande: "Se vi tala om en dårskap, som en och annan hos oss börjat påyrka, den nemligen att man påstår mannen ega lika rätt som qvinnan, att ösa ur vetandets källor och söka bildning". / "Ja", sade en annan qvinna, "man börjar drifva den satsen, att alla äro lika berättigade efter alla ega lika föfåga, att skaparn aldrig slösar, aldrig ens bortkastar vackra färger på en fjäder i fogelns vinge, der den skymmes af en annan fjäder; hur skulle han då så slösat i stort, säger man, att han skulle meddelat andens gåfvor, för att de icke skulle odlas".»

HEAD 立「天使站在沉睡女人身边 + 玫瑰 + 神圣安宁之眼」童话底色, MID 立「颠倒世界: 男人像女人一样学知识是错事;女人的翅膀羽毛不被浪费,则灵魂之才亦不该浪费」反乌托邦女权主义论证——Runeberg 把「芬兰 1861 童话底色 + 北欧散文诗 + 反乌托邦女权讽刺 + 玩偶互嘲 + 北欧歌谣 + 爱胜恨」六层创新融为瑞典语散文诗集,创新层次厚,innov 87。

«Allt stillare blef stormen, så sjunga barderne, så sjunga flickorna, "allt mera ljusnar skyn, östern smyckar sig med glödande rosor, solens öga strålar öfver verlden, och glad slår den unga Edith opp sitt öga, ty så ljufligt stilla slumrar den lille på hennes arm". / "Och icke mera", så sjunges med glada toner, "icke mera irrar Hildreds ande omkring; ty hat lefver öfver grafven, men kärlek är starkare än hat, och Hildreds hat har slocknat i kärlek". / End of Project Gutenberg's Teckningar och drömmar, by Fredrika Runeberg»

末段以「风停+东方火玫瑰+日眼照世+年轻 Edith 睁眼+怀里幼儿安眠+不死不漂泊+Hildred 恨熄灭于爱+Gutenberg end 注记」八层收尾——用「暴风止息 + 火玫瑰 + 爱胜恨 + 歌谣欢调」四拍作结,留北欧歌谣余响而非强行反转,符合 Runeberg 芬兰 1861 瑞典语散文诗集的传统,ending 85。 **L1 mean: 86.0**