Moralens utveckling

「I en föregående småskrift har jag sökt skildra den förhistoriska människan, sådan som arkeologiens och etnografiens med hvarandra sammanställda slutsatser visa oss att hon troligen varit. ... Det är med _moralens_ utveckling vi nu skola sysselsätta oss.」
「Under framställningen af den industriella, nutida moralen har utrymmet ej medgifvit annat än korta antydningar om de synpunkter, dem vi följt vid skildringen af den djuriska, den vilda och den barbariska moralen ... nutidens moral ännu är låg ... dess frigörelse från återstoderna af den djuriska, den vilda och den barbariska uppfattningen -- dem vi delvis finna kvar i vår samtids moraliska känslor, rättsbegrepp, seder och lagar」

開篇立「Inledning + moralens 4 階段序論」, 末段以 Slutord 框架回環「från djuriska/vilda/barbariska 到 industriella 階段」;但「情節」為論述遞進非故事, 故 84 而非更高。

「Nya Seelands »vigselformulär» består i dessa till mannen riktade ord: »Du är hennes herre; sälj henne, döda henne, ät henne, om du behagar». I Indien och flerstädes var hustrun fordom pliktig att döda sig vid mannens död. ... kvinnan af dem uppfattas som _lastdjur_, _njutningsmedel_ och slutligen _födoämne_, samt att denna uppfattning är för _den djuriska moralen_ betecknande.」
「Japanesiskan t. ex., som är mycket anständigare klädd än europeiskan, badar sig oklädd i en hel samling af män; den franska damen under förra århundradet lät den manlige kammartjänaren kläda sig från topp till tå, men kände förlägenhet om hon råkat att af ett sällskap bli sedd med naturlig hårfärg, utan puder; nutidens världsdamer tveka ej att på aftonen visa sig halfnakna i baldräkt, men blygas om en man på morgonen öfverraskar dem i en mycket mindre blottande morgondräkt. Kortligen: begreppet om kyskhet och blygsamhet beror ingenstädes af något annat än den _uppfattning_ därom, som hos ens omgifning är gängse.」

MID 兩段串聯 7 個跨文化隱含對話者 (Maori 婚禮 + 印度寡婦殉夫 + 文明羞恥觀) + (Hottentott + 日本女性 + 法國 1700-tals + 當代歐洲女性 + 西班牙/蘇格蘭童貞觀) = 跨文化隱含群像;非小說人物,但學術對話者甚豐,故 86。

「I så väl sed som lag framträder på det högre moraliska skedet erkännandet af såväl den enskilda människans som släktets berättigade kraf, och inom alla områden ser man en sträfvan att förena de egoistiska och de altruistiska fordringarna med hvarandra. I stort sedd blir därför moralens utvecklingshistoria en skildring af huru människorna, drifna af såväl egoism som altruism, arbetat sig till en allt större växelvärkan och jämvikt mellan dessa båda grundkrafter」
「Den industriella moralens stora framsteg är _lifegenskapens upphäfvande_. Men ehuru vi nu i Europa och Europas kolonier icke jaga människor som under det djuriska skedet, ej bruka dem till husdjur som under det vilda skedet, ej hafva dem bundna vid torfvan som under det barbariska skedet, så missbrukar människan dock ännu människan.」

HEAD 末段以「I stort sedd blir därför moralens utvecklingshistoria en skildring af huru människorna, drifna af såväl egoism som altruism, arbetat sig till en allt större växelvärkan och jämvikt mellan dessa båda grundkrafter」總結 Inledning 一章,LATE 起段以「Den industriella moralens stora framsteg är _lifegenskapens upphäfvande_」立第八章,中間舉 5 段長例+事實統計;學術議論節奏明顯,中位 82。

「De hos människan som hos andra organiska varelser inneboende bestämningarna självbevarelsedriften och släktbevarelsedriften värka till en början utan hänsyn till annat än sin egen ögonblickliga tillfredsställelse. Men genom sin växelvärkan på hvarandra, komma dessa drifter att blifva sammansatta och olikartade; ur själfbevarelsedriften utvecklar sig _egoismen_ och ur släktbevarelsedriften _altruismen_, båda lika oumbärliga för moralens utveckling.」
「Syftet med denna framställning har endast varit att följa vissa af våra nu gällande morallagar från deras ursprung fram till deras nuvarande ståndpunkt. Genom en sådan öfversikt inse vi, att de sedliga begreppen _icke en gång för alla_ äro nedlagda i människan medvetande. Den visar oss, att dessa begrepp varit vidt skilda under olika tider och hos olika folk och att de nu i västerlandet gällande sedliga begreppen äro frukten af många årtusendens utveckling.」

HEAD 段用「självbevarelsedriften + släktbevarelsedriften + egoismen + altruismen + oumbärliga」+ 斜體強調 + 拉丁借詞,TAIL 段「Syftet ... Genom en sådan öfversikt inse vi ... frukten af många årtusendens utveckling」+ 多從句長句;典型瑞典學院派學術散文+Key 譯筆典雅,故 88。

「Själfva »äktenskapet» åvägabringas genom rof; mannen lurar på grannstammens kvinnor; finner han en, så störtar han sig öfver henne, döfvar henne med ett klubbslag och släpar henne hem vid håret. Ju flera sålunda vunna hustrur desto flera slafvinnor har också mannen. Rofvet uppgöres senare med hennes stam, så att hon blir röfvarens lagliga egendom; äfven äktenskapen _inom_ stammen motsvara det gamla nordiska uttrycket »brudköp»: kvinnan är en sak, hvilken mannen tillhandlar sig af ägaren, som är fadern eller närmaste manliga frände」
「Det ökar fattigdomen i en sådan grad, att t. ex. i England, där omkring 2,238 personer äga ungefär halfva Englands jord och där det finnes omkring 100,000 millionärer, kommer det på 4 personer 1 tiggare! Och med fattigdomens tillväxt följer tillväxten af själfmord, dryckenskap och prostitution. ... millioner af män, kvinnor och barn ödeläggas genom ett produktionssystem, som flerstädes kräft ända till 15 timmars arbete om dygnet af 7 års barn, som gjort arbetarnas medellifslängd i allmänhet hälften så lång som arbetsgifvarens!」

MID 段串非洲 (Hottentott) + 大洋洲 (Maori) + 北歐舊俗 (「brudköp」買婚) 三處,LATE 段用 1880 年代英國土地統計 (「2,238 personer halfva Englands jord」+「100,000 millionärer」+「4 personer 1 tiggare」) + 15 小時童工 + 7 歲童工 + 平均壽命縮短 三組數據;世界厚度人類學+民族學+經濟學+法學,故 92 (而非更高)。

「I en föregående småskrift[1] har jag sökt skildra den förhistoriska människan, sådan som arkeologiens och etnografiens med hvarandra sammanställda slutsatser visa oss att hon troligen varit. ... Det är med _moralens_ utveckling vi nu skola sysselsätta oss.」
「Moralen erhåller således en egoistisk sida eller plikterna mot oss själfva, och en altruistisk eller plikterna mot andra. Men _begreppen_ om dessa plikter framgå på hvarje punkt af utvecklingen ur en kompromiss mellan hvad egoismen kräfver som sin rätt och altruismen som sin.」

開卷以「I en föregående småskrift ... Det är med _moralens_ utveckling vi nu skola sysselsätta oss」+ 立 moralens utveckling 為對象 + 立雙動力 (egoism+altruism) 「kompromiss」3 鉤;學術鉤強 + 副標隱含人類學(arkeologi+etnografi),故 87。

「Emot de äldre religiösa och filosofiska lärorna ställer nutidens antropologi och etnografi vissheten att det icke inom ett enda område för den mänskliga rättskänslan finnes någon af alla folk fasthållen norm; att all sedlighet är en följd af småningom samlad erfarenhet och småningom vunnet arf, och att således hvarken gudomlig uppenbarelse eller medfödda rättsbegrepp legat till grund för moralen.」
「Då denna skrift nu utgår i en genomsedd och något ändrad ny upplaga, vill jag påpeka: att en afdelning i densamma -- _Judarnas moral_ -- 1892 framkallade en motskrift af rabbinen doktor Klein: _Står gamla testamentets moral värkligen på barbarernas utvecklingsskede?_ Denna motskrift har emellertid icke föranledt mig att ändra något i denna andra upplaga.」

HEAD 末段立「nutidens antropologi och etnografi ... all sedlighet är en följd af småningom samlad erfarenhet」達爾文—斯賓塞式道德演化論本土化,TAIL Efterskrift 立「1892 第二刷與 rabbinen doktor Klein 反駁」(哥本哈根猶太宗教哲學家 Dr. Klein 反對《舊約道德屬於野蠻階段》命題) — Key 第二刷未改,事件具本土化色彩;但整體仍屬改譯+補充,非純原創,故 84 而非更高。

「Ty utvecklingsläran är den högsta synpunkt vi äga, för att erhålla en öfverblick såväl af den mödosamt tillryggalagda vägen, som af den väg vi ännu hafva att steg för steg vandra ifall vi vilja nå den _moraliska_ utvecklingens lika väl som all annan utvecklings slutliga mål: den största möjliga lycka för det största möjliga antal. Men denna största möjliga lycka kan icke vara annat än hvar enskilds och hela släktets allt fullare kraftutveckling under en allt större möjlighet till ett allt högre organiserat lif, till en allt fullkomligare jämvikt och harmoni mellan den enskildes egna krafter liksom mellan den enskildes och det helas lifsvärden.」

末段以「Ty utvecklingsläran är den högsta synpunkt vi äga」(進化論為最高觀點)+ 結句「den största möjliga lycka för det största möjliga antal」(最大多數人的最大幸福,即 Bentham/Mill 功利主義口號)+ 雙收「hvar enskilds och hela släktets allt fullare kraftutveckling ... jämvikt och harmoni」;末段詩式警句雙收,1895 瑞典達爾文倫理學標誌性末段,故 88。