Utan anförare: Fem svenskors fjellvandring i Norge

»Kor!» ropade mina två kamrater blygsamt. »Karlar!» skrek undertecknad oförbehållsamt, och alla tre uppförde vi en vild segerdans bland ljung och kråkris.

这一段是全书结构的转折点: 五人正是「没有领队」地把自己走迷了, 三个女人在荒地上跳起胜利舞, 喜剧的高潮推到顶。全书主线因此在结尾得到兑现——书名里的「没有领队」既是最骄傲的自我标榜, 也是一路被男人接手的事实; 末章那句「五人, 没有领队, 又聚齐, 外加一个附注」把领队问题推给了一个迟到十天的男性。扣分处在于: 全书是按地理推进的章节体, 而不是按因果推进; 除这一处迷路危机外, 各章基本是「到一地、遇一景、算一笔账」的三拍循环, 章节之间的因果咬合很弱, 所以这一维评的是事件密度与主题兑现, 不是结构强度。故 81。

«_Kandidaten_ (som just håller på att skapa sig ett _namn_), 29 år, försedd med helsa, matlust, energi och en färdigköpt rensel, hvars innehåll lyckligtvis aldrig i sin helhet blef utforskadt, fast vi mer än anade, att diverse benbrottsliga föremål doldes under ett lager af hela, hvita linneplagg och flere par kulörta ullstrumpor. En fältflaska med en ständigt»

这一段是全书的人物说明书, 也是它最见功力的地方: 作者不用情节去塑造人, 而用行囊里的东西塑造人——医科候选人的帆布包里装着尚未拆封的备用行囊、消毒药水、几双彩色毛袜, 她的体面是靠装备堆出来的, 而叙述者偏偏把这一点当作她全部性格的来源。同样的手法贯穿全书: Ellen 是掌地图的路线权威, Heggen 的 dopnamn 只在冷静时启用, Hertha 的口号是加速但莫急, 而 Svend Opsal、sätergutt、Ambrosius 等挪威人各有其声口。扣分在于: 五个人的性格几乎全由外部道具与口头禅给定, 内在成长很少, 反而是那个迟到又被请作附注的 Ambrosius 承担了最多的喜剧能量。故 86。

«Jag såg den tappra Ellen göra ett felsteg, slinta på en slemmig kullersten (icke kullerstol), fäkta vildt med ena armen, taga fart och ligga--valbehållen på hinsidan elfven. Jag flyttade min ängsliga blick åt höger, såg Heggen upprepa kamratens rörelser, såg henne nära vid målet, såg strandbrinken brista i pålitlighet, och hennes ena fot plumsa ned i vattnet.»

这几行是全书节奏的标本: 失足、湿袜、抬腿、失衡、被拉上岸, 几个动作在六行之内走完, 而叙述者的评语始终压着一层冷幽默, 把险情写成一段可笑的杂技。全书大部分章节都靠这种「一个动作加一句评语」的快切推进: 登船、进山、上高处、下山都是如此。扣分在三处: 第八章的 säter 图解与物价核算是手册式的慢; 第十五章记牛犊与 Ambrosius 笑话的段落连续数页只在推进笑料; 而第十三章的厨房混战篇幅过长, 把一次可以三句写完的饭局拉成了一幕。故 84。

«En säter består af två eller tre trähus, stuga och »fjös» (kostall) i form af en skånsk pigkista, på kistfot, med sluttande lock. Enda skilnaden är, att säterns hus äro en del större, att dess väggar äro fjellgrå, då kistans vanligen äro blå eller gröna, men locket eller taket är gräsgrönt samt stundom prydt med en eller två getter, som der beta naturliga blommor. Kistan och säterns stuga skilja sig äfven deri, att den senare har fönster och att man ej behöfver lyfta af taket för att komma i beröring med innehållet, ty der finnes två halfdörrar, som kunna öppnas; eljes är likheten så i ögonfallande som den kan vara emellan två sådana föremål, då man betänker den ofantliga sträcka af tilltagande kultur som ligger emellan en norsk fjellsäter och en skånsk blåmålad pigkista.»

这几行把游记文体做成了它的样子: 作者用目录式的说明语气写 säter, 却在两句之内把瑞典的 pigkista 与挪威的 fjös 拉平, 再补一句两者之间横亘着一条不断增长的文化距离——把地理学、家具学与文明论压进一个比喻。整本书的语言是同一套: 学术腔加冷幽默加旧拼, 叙述者随时把自己拆穿, 说这本书不过是给背旅行手册的人看的; 读者读到的往往不是风景, 而是作者对「该用什么口径描述风景」的争执。这正是本书比同时代多数游记高明的地方, 也是它最像小说的一处。扣分只有一处: 个别段落, 例如买酒时与挪威店家兜圈子的那一段, 调侃密度过高, 句子开始互相抵消。故 92。

«De språköfningar, vi under vägen hållit med flere personer af allmogeklassen, lärde oss dock inse nödvändigheten af den från högersidan förkättrade nya regeringsåtgärden att gifva statsanslag åt nämde folkhögskola, för att ett femtiotal seminariebildade folkskollärare der må kunna lära sig att grammatikaliskt behandla modersmålet, sådant det talas och förstås af allmogen. Detta kan man kalla att fylla en länge känd lucka i ett folks bildning.»

这一段把 1885 年的挪威放进一段行旅者与普通农户的对话里: 官方语言政策, 即给民众高等学校拨款的所谓新政府措施, 五十个师范出身的乡村教师, 要让全村人学会按母语的语法讲母语, 都是五个瑞典女人在路上听一句学一句得来的。世界的另一半是价格: 每天的伙食与住宿开销、kafring 与 sockerskorpor 之别, 都被写进人物的谈笑里。同章还写到民众高等学校, 说明这不是荒山野岭, 而是一个正在被旅行与教育同时改造的国度。扣分处: 挪威的政治只以只言片语出现, 它的工业、劳工与教会几乎不在场, 这本书的挪威因此是一个被观光着的挪威。故 87。

«I en tid, då skrifsjuka rasar värre än koleran i Spanien, svårare än pianomusik bland oss svenskar, och grymmare än den härjande europeiska kassaförsnillningen, är det för hvarje moralisk författare en pligt att gifva läsaren ett antagligt skäl för det han--förf. än vidare utsprider farsoten.»

序言第一句就把姿态交代完: 在一个写稿瘾比西班牙霍乱还凶、比钢琴音乐还难熬、比欧洲金融崩溃还狠的时代, 每个道德作家都有义务给读者一个能接受的理由——这个比喻把文学与瘟疫、投机与灾难并置, 一句话就把 1880 年代写稿人的处境与本书的存在理由同时说清。这不是随口的题词, 而是一个钩子: 读者被预告这将是一本自辩式、嘲讽式、且以自我暴露为荣的书。扣分有两处: 一是序言长达四十余行, 真正的故事, 也就是那五条行旅条件, 要到它之后才出现; 二是序言末尾自称男性读者可跳到 Mjösen 一节, 这个玩笑很好笑, 但等于提前告诉读者故事会拖。故 85。

«Qvinlig ylleskjorta. (Röster ur hopen: »Den gnager! Tänk på fårfällarne!») Rått silke då, eller i brist deraf linne (»Hör, hör!») Mörka, vida yllebenkläder, bundna vid knäet. (En äldre stämma: »Kanske något längre och snäfvare.»)»

五人当场设计一套女式徒步装: 呢绒短衣、贴身长裤、绑到膝下的宽呢裹腿, 每一条后面都跟着现场反驳, 从羊皮褥子到土耳其式, 最后连裙子要配拖边的夹克都记下来。这一段的价值不在服装学, 而在于它把 1880 年代新女性的话语, 即解放、平等、实用, 变成了一份可以逐条表决的清单, 由五个自称需要保护的女人在荒山上当场通过; 讽刺与实践同时完成。全书的原创性大体在此: 用滑稽游记的形式承载一份早期的女性行旅手册。扣分在于, 手册式的清点本身是 19 世纪旅行写作的旧套路, 本书的翻新在语气与性别, 不在体裁。故 83。

«Du stolte, styfve, gode broder Nore, i allt du talar Nordens språk ändå; för syskon tre helt visst det bättre vore, om vi hvarandra bättre lärt förstå.-- Tag mot vår helsning med ett manligt löje, så hjertefriskt, som stundom du kan le! Tack för ett godt, ett härligt sommarnöje! I detta _tack_ du all den kärlek röje, som du kan få, när du vill kärlek ge!»

结尾把全书从滑稽报告切进北欧古韵的颂歌: 尊贵、倔强、善良的挪威兄弟, 若我们彼此更懂得对方一些固然更好, 收下我们的问候, 带着男子汉的笑——前面还写着三个女人在甲板上与自己的记忆调笑, 这里忽然改用一种半古半今的北方曲调, 并把三个北欧民族写成三股血脉感到自己是一体。这个转换既是书题「没有领队」的最终解答, 领队其实是兄弟, 又是全书最漂亮的一次收束: 喜剧的队伍在最后一页获得了它一直没敢要的庄重。扣分在于: 诗来得较突然, 与前文口语体之间缺一次明确的过渡; 而正文本无第十六章的标题行, 目录里有, 使得这首诗像是被直接接在散文后面。故 88。